Spritböna/Kokböna
Phaseolus vulgaris
Spritbönan är en försummad grönsak som kan njutas i nästan alla stadier, inte bara som "bruna bönor". De går också utmärkt att konservera och frysa.
Eko Kulturarv
Lågväxande borlottoböna. Borlotto finns i mängder på varje marknad i södra Europa....
Mer info →
Eko Nyhet Kulturarv
Äntligen har vi hittat en kokböna som hinner mogna här hos oss i zon 3. Vi har provat...
Mer info →
Eko Kulturarv
Den berömda Minestronebönan från Italien. Med stora vita till ljusgröna, njurformade...
Mer info →
Sådd
Det går inte att så för tidigt. För att fröna ska gro och inte ruttna, måste jorden vara uppvärmd till minst 12°C, helst 16°C för obetade frön. Så bönorna 3 - 5 cm djupt.De är oftast tåliga mot sjukdomar och snabba att växa, men för att få en helt mogen, torr böna i mellersta och norra Sverige, bör man de flesta somrar odla den under någon skyddsduk.
10 sträckmeter ger minst 7-10 hg torra bönor för vinterförvaring.
Avstånd
Mellan plantorna 10-15 cm och mellan raderna 35–50 cm. I bäddar kan raderna stå närmare varandra. Men var försiktig. Bönor ska växa luftigt. I ett fuktigt klimat är det bäst att välja ett större rad och plantavstånd. Bönfläcksjukan, en vanlig svampsjukdom, kan lätt drabba växterna, speciellt om de står för tätt.Skörd
Spritbönan är en försummad grönsak, som kan njutas i nästan alla stadier. Inte bara som "Bruna bönor". Baljorna kan användas som haricots verts, och de fullmatade, omogna fröna används som ensamrätt eller i grytor, soppor etc. De går också utmärkt att konservera och frysa.Frö
1g innehåller 2–3 frön. En portion innehåller ca. 50 frön och sår mellan 5 och 7 meter. För 100 sträckmeter behövs 400 –600g och till 1000 kvm. åtgår 7-13 kg.Mer information
Trädgårdsbönan, P. vulgaris, har sitt ursprung i Sydamerika, där den odlats i minst 8000 år. Troligen härstammar den från en vildväxande baljväxt, P. aborigineus, som ännu finns i Argentina och Brasilien. De skilda arter av bönor som odlats i Asien i tusentals år har ett dolt förflutet i Indien och bortre Asien. Spanjorerna förde med sig bönan till Europa i början av 1500-talet och då som klättrande prydnadsväxt. Inte förrän på 1820-talet fanns lågväxande bönor i handeln, trots att Nordamerikas indianer odlat låga bönor hundratals år tidigare. Bönornas baljor var gröna och ofta violettfläckiga ända fram till 1830 då den första gula vaxbönan kom. Och trådar hade dom. Det dröjde ända till 1894 innan trådlösa baljor introducerades.Trädgårdsbönorna brukar indelas efter sin höjd i buskbönor (var. nanus) och störbönor (var. vulgaris). Dessa båda grupper delas sedan upp i bryt-, vax- och skärbönor för färskkonsumtion och sprit- eller kokbönor, som oftast får mogna innan skörd. Men gränserna är lite flytande. Bryt-, vax- och skärbönor kan få mogna och användas torkade som spritbönor. Likväl som spritbönor kan njutas färska i form av unga hela baljor eller spritade halvmogna frön.
