Rättika
Raphanus raphanistrum subsp. sativus
Rättikan är rädisans större kusin och har samma typ av krispiga kött med mer eller mindre sting. Den används både rå och tillagad och är mycket vanlig i det kinesiska och japanska köket.
Eko Kulturarv
En vacker rosenröd rättika med avlånga (10-20 cm), trubbiga rötter och sprött, vitt...
Mer info →
Mer information
Rättikan har troligen sitt ursprung i Sydostasien. Trots att den vanligtvis benäms som Raphanus sativus visar senare forskning på att den mer sannolikt är en underart till den vilda åkerrädisan (R. raphanistrum), snarare än en egen art. Hur och när rättikan domesticerades är höljt i dunkel, men den finns beskriven i texter från cirka 300 år före vår tideräkning.
Den runda och saftiga rättika vi är vana vid, finns avmålad i forntida egyptiska gravar. Den bars på guldfat som offergåva i de grekiska templen och användes av romarna bl.a. till att kasta på impopulära talare. De kunde bli mycket stora. Flera skrifter beskriver rötter på 40 till 50 kg. Man åt dem råa i sallader, smaksatta med honung eller vinäger och salt. Dessa rättikor var svarta och mycket snarlika vår Black Spanish Round.
Rättikan skiljer sig från rädisan bland annat genom att rotknölen är större och mera utpräglad i smaken och inte har lika lätt för att bli svampig.
