Spenat

   Spinaca oleracea
Den blev mycket populär och odlades runt risfälten i stor omfattning. Men det dröjde ytterligare 400 år innan morerna tog spenaten till Europa via Spanien. Där kom den att kallas "™prinsen bland grönsaker"™. I norra Europa dyker den inte upp förrän på 1300-talet.
Spenaten är mycket vitamin- och mineralrik, tålig och snabbväxande. Den går att odla på de flesta jordar, men föredrar lätt, mullrik, fuktighetshållande och relativt kalkrik jord. För högt pH-värde, över 7,5, ökar risken för manganbrist. Gödsla inte spenaten med för mycket kvävehaltiga gödselmedel. Kvävet kan omvandlas till det skadliga ämnet nitrit i bladen.
Låt den inte lida av torka. Går lätt i blom då.
Spenat angrips ibland av bladlöss eller betflugor, som kan sprida virus. Bekämpa dem med upprepade besprutningar av renfane-, malörts- eller vitlöksté. Eller vid starka angrepp: pyrethrum eller rotenon. Spenatbladmögel kan göra stor skada vid varmt och fuktigt väder. Det förebyggs genom algextrakt- och fräkenspadsduschar.
Odla gärna spenat i närheten av buskbönor, rädisor och jordgubbar.

SÅDD: Sådd på friland, ca. 2 cm djupt, så snart jorden reder sig kan ge en extra tidig skörd. Under maj-juli går spenaten lät i blom på grund av de långa ljusa dagarna. Så därför i omgångar för från juli till sensommar för bästa skörd. Det kan också lyckas att så spenat i september, låta den övervintra och sedan skörda på våren och försommaren. Så spenatfröna glest.

AVSTÅND: Står plantorna tätt gallras de till 10-20 cm. Radavståndet bör vara 40-50 cm.

SKÖRD: Plocka de nedersta och största bladen först. Spenat används helst färsk, men går också bra att frysa efter förvällning eller att torka.

FRÖ: 1g innehåller 80-120 frön. I en portion är det tillräckligt med frö för att så 10 meter. Till 100 sträckmeter behövs ca. 50g. Vid bredsådd för gröngödsling och åtgår 100-200g till 100 m2.
Matador, ekofrö

Matador, ekofrö

Bloomsdale Long Standing, ekofrö

Bloomsdale Long Standing, ekofrö