Flerårig humle. Tillhör hampfamiljen och finns vildväxande över stora delar av Europa, Asien och östra Nordamerika. Den är mycket härdig och klarar vintrarna långt upp i Norrland.

Humle har sedan urminnes tider använts som ett lugnande och antiseptiskt läkemedel. Förr odlades den i stor skala i Sverige – under 400 år, från mitten av 1400-talet till mitten av 1800-talet, var det var till och med lagstadgat att svenska bönder måste odla humle. Idag odlas den framför allt som en ståtlig prydnadsväxt och som smaksättare i öl. Just intresset för ölbryggning har givit humlen en renässans och numera odlas den återigen kommersiellt i Sverige.

De första skotten på humleplantan kan ätas råa, kokta eller stekta med en klick smör. En sparrisliknande delikatess.

Humlen är tvåbyggare med skilda hon- och hanplantor. Det är endast honplantor som har humlekottar och medicinska egenskaper.
Humlen är en snabb klättrare. Den kan växa 15–20 cm på ett dygn och bli upp till sex meter hög. Den föredrar en solig plats med djup, näringsrik jord och måste ha något att slingra sig runt, så som störar, spaljéer eller snören. Den slingrar sig alltid medsols.

Humlen kan lätt förökas med rotdelar och sticklingar.