Frakt från 15 kr

Haverrot

     Tragopogon porrifolius
Haverroten är en mycket gammal tvåårig kulturväxt i den stora korgblommiga familjen. Den anses härstamma från Medelhavsländerna och växer nu vild över stora delar av Europa, även i Sverige. De handelssorter som finns nu har selekterats fram ur denna. Sitt namn påstås den ha fått från det gamla gotländska namnet för skägg, hafer, p.g.a. sina småhåriga rötter.
Haverroten påminner om sin nära släkting svartroten, förutom att roten är blekgul, mera morotsformad och blommorna purpurröda, istället för gula. Den odlas under samma förhållanden och ger en vinterhärdig rot med mycket fin smak. I synnerhet efter ett par frostnätter. Den kallas vegetariskt ostron i många länder den den odlas. Övervintrande rötter bör skördas innan de går i blom. Bladen är svagt söta och som unga utmärkta i sallader på våren efter övervintringen.
\"\"Haverroten är en prydnad i odlingen med sina långa, smala, mörkt grågröna lancettlika blad och blommor på meterhöga stjälkar.

SÅDD: Haverroten är en av de första man sår på våren, så snart tjälen gått ur jorden och det har torkat upp. Så 2 cm djupt. Den behöver en lång säsong. Även sen höstsådd brukar lyckas och ger en extra tidig start.

AVSTÅND: Ge plantorna 10-15 cm i raden och håll 40-50 cm mellan raderna.

SKÖRD: Gräv upp rötterna så sent som möjligt på hösten. Täcker man med växtmaterial, går det att skörda tills de fryser fast. Eller låt dem stå kvar till året därpå, för att växa på sig lite till. Övervintrande rötter går i blom fram på sommaren. Det gör roten allt hårdare, så vänta inte för länge med skörden.
Förvara haverroten i lätt fuktig sand eller torv i jordkällare. Den används i grytor, soppor och gratänger. Stekt eller grillad, stor eller liten. Eller äts helst lätt kokt med flingsalt och smör.

FRÖ: 1g innehåller 70-90 frön.

Fröodling Haverrot

Gammal Gotländsk, haverrot