Vitkål

     Brassica oleracea var capitata
Det är osäkert var och när den första vitkålen såg dagens ljus. Att den var vanlig hos romarna, det vet vi. Det var självaste Julius Caesar som förde både den röda och den vita huvudkålen med sig på sina härjningståg i nordvästra Europa. Den spreds snabbt och vid slutet av 1500-talet finns det minst 15 olika sorter namngivna.
I synnerhet för den fattiga befolkningen har vitkål varit en mycket viktig föda. Möjligheten att förädla och förvara den som surkål har räddat många undan bristsjukdomar och svält. Surkålen kom troligen först till östra Europa med Djingis Khan. I Asien har man sedan urminnes tider använt syrning och inläggning som metoder för att spara olika grönsaker. Så påståendet att den Kinesiska muren byggdes med hjälp av surkål är nog inte överdrivet.
Huvudkålen indelas efter sin utvecklingstid i sommar-, höst- och vinterkål. Men några tydliga gränser finns inte. Sorter som i södra Sverige betraktas som höstkål, kan längre norrut användas som vinterkål. Den går utmärkt att odla i hela landet, bara man väljer en lämplig sort.
Vitkål kan odlas på både lättare och tyngre jordar med bra dränering. Men ska den lagras länge, blir den bäst på relativt styva lerjordar. Vid odling i sandjord bör man vattna, trampa till jorden och täcka med organiskt material, så att den får en mera fast och fuktig karaktär.
Odlar man huvudkål i öppen jord, bör man vara försiktig vid ogräshackningen. Vitkålen har en hel del ytliga rötter som skadas om man går för djupt.
Vitkål har ett stort behov av vatten och näring, speciellt kalium och kväve, men också av mikronäringsämnen som bor och mangan. Därför uppskattar den naturgödsel, väl sammansatt kompost, algomin och stenmjöl. Överdriven kvävegödsling ger stora, lösa huvuden med dålig motståndskraft mot sjukdomar och sämre hållbarhet vid lagring. Även kaliumbrist ger lösa huvuden.
Risken för angrepp av skadedjur och svampar minskar betydligt om kålen odlas på en luftig och öppet plats. Se också under Odla kålväxter för mera råd om odling, samplantering och bekämpning.
\"\"
SÅDD: Så glest inomhus eller i drivbänk, ca. 1 cm djupt, 4-6 veckor innan beräknad utplantering. Fröna vill ha god värme under groningen, gärna strax över 20°C. Efter uppkomsten ska de stå ljust, svalt och luftigt för att undvika att de blir gängliga och angrips av rothalsröta. Men inte under 14°C någon längre tid. Låga temperaturer ökar risken för stocklöpning betydligt.
Avhärda plantorna successivt innan utplanteringen, som sker när frostrisken är så gott som över. En lätt frostnatt tål de flesta kålslagen. Plantera ut småplantorna något djupare och packa till jorden. Det hindrar en del kålflugor att lägga sina ägg.
Många tidiga sorter går att så direkt på friland när jorden blivit uppvärmd. Låt inte sådden torka ut och se upp med jordlopporna.

AVSTÅND: Håll 5 cm inbördes avstånd vid plantuppdragningen. På friland behövs 35-60 cm mellan plantorna och 50-70 cm mellan raderna. Det kortare avståndet för mindre starkvuxna sorter och det längre för de kraftiga höst- och vintersorterna. För tät plantering ger lätt små och underutveckla- de huvud och för gles stora, lösa huvud med dålig hållbarhet.

SKÖRD: Sommar- och höstkål skördas efterhand. Får den stå för länge, spricker den snabbt. Man kan försena mognaden genom att ta ett stadigt tag om plantan och vrida den ett kvarts varv eller genom att hugga av en del rötter med en spade när huvudet är så gott som skördefärdigt.
Vinterkålen skördas relativt sent. Den tål flera minusgrader, men måste tina upp riktigt innan den skördas. Normalt skäres huvudet av med en vass kniv och några blad lämnas kvar som skydd. Att linda in huvudet i tidningspapper för att undvika direkt beröring med andra huvuden, förlänger lagringen. Ett annat sätt är att gräva upp hela plantan med roten. Putsa av jord och en del blad och hänga det i källaren med roten uppåt.
Behandla alltid kålhuvud varsamt. Minsta stöt kan leda till svampangrepp längre fram under lagringen och minska hållbarheten betydligt. Förvara vitkålen svalt (nära 0°C) och vid hög luftfuktighet, men ändå så luftigt som möjligt.

FRÖ: 1g är 250-350 frön. En portion ger 50-100 bra plantor vid förkultivering. Till 1000 plantor behövs ca. 8g, vilket också räcker till att bredså minst 1m2 i bänk. Vid direktsådd på friland åtgår ca. 4g till 100 sträckmeter.

Fröodling Vitkål
Premiere, ekofrö

Premiere, ekofrö

Golden Acre, ekofrö

Golden Acre, ekofrö

Glory of Enkhuizen, ekofrö

Glory of Enkhuizen, ekofrö

Holsteiner Platter, ekofrö

Holsteiner Platter, ekofrö

Dottenfelder Dauer, ekofrö

Dottenfelder Dauer, ekofrö

Marner Lagerweiss, ekofrö

Marner Lagerweiss, ekofrö