Rabarb

     Rheum rhabarbarum
Rabarbern är en medlem i familjen Slideknäväxter, Polygonaceae.
Det är en flerårig växt och troligen ett resultat av korsningar mellan flera Rheumarter. Genom urval och anpassning finns nu minst 50 olika sorter att välja på. Alla är mycket härdiga och trivs bäst i ett svalare klimat.
Välgödslad, fuktighetshållande och väl dränerad jord är vad rabarbern helst vill ha. Täck gärna jorden för att hålla en jämn fuktighet och bromsa ogräset.
Den drabbas sällan av insekter, utan istället används bladen till att bekämpa dem med. Som utspätt avkok, rabarberbladsvatten eller färska blad kring andra växter. Bladen innehåller bl.a. mycket oxalsyra och är giftiga för oss också.
Rabarberroten kan däremot förstöras av rötsvampar i en vattensjuk och sur jord.

SÅDD: Oftast förökas rabarber med rotbitar på hösten eller tidigt på våren. Men det går också att så den. 2 cm djupt direkt på friland eller inomhus för utplantering. Första vintern utomhus bör småplantan skyddas mot stark barfrost med ett täcke av hö, halm, gräs eller löv.

AVSTÅND: Vuxna plantor behöver ett inbördes avstånd på omkring 120 cm. Vid direktsådd gallras småplantorna till ca.10 cm, för att nästa vår planteras om på ordentligt avstånd.

SKÖRD: Normalt börjar skörden inte förrän andra, ibland tredje året efter sådd. Bladstjälken lirkas av och dras upp. Det gör minst skada på roten. Är plantan i god växt, kan den skördas fram till augusti. För att förlänga skörden ytterligare några veckor, kan blomstjälken som skjuter upp klippas av.

FRÖ: 1g är ca. 100 frön. En portion ger 15-20 bra plantor. Till 1000 plantor behövs ca.30g.
Glaskins, ekofrö
Engelsk rabarb med lägre halt av oxalsyra än de flesta sorter. De vinröda stjälkarna kan skördas länge. En bra sort att dra upp från frö. Glaskins växer så snabbt att en tidig vårsådd kan ge ett litet...

» Mer info    » Tillbaka till toppen

Antal: