FRÖODLING: Moroten är tvåårig och kan korsa sig med andra morotsorter, likväl som med vildmorot. Gräv upp vildmoroten eller klipp av blommorna innan de slår ut, om de finns i närheten.
Välj ut de finaste rötterna vid skörden på hösten och förvara dem för sig under vintern. Var försiktig med tillväxtpunkten då moroten blastas. Skadas den blir det ingen vidare växt på den roten nästa år. Plantera ut minst 10-15 friska rötter tidigt på våren med tillväxtpunkten strax under jordytan. Vattna om det behövs och skydda mot stark vårfrost.
Växten blir lätt meterhög och är yvig, så ge dem ordentliga avstånd. 30-40 cm mellan plantorna och minst 60 cm, gärna 1 meter, mellan raderna. Plocka bort plantor som avviker, t.ex korta och greniga, blågröna eller med kraftigt håriga blad. Det är ett tecken på en tidigare oönskad korsning.
Fröet mognar i september när både stjälkarna och fröerna övergår i gråbrunt. Blomflocken i mitten (eng. King"™s Head), är alltid först. Den har också oftast det kraftigaste och bästa fröet. Sedan följer de andra flockarna under 2-3 veckor. För att få finast möjliga kvalitet på fröet, måste man skörda i omgångar. Låt fröet eftertorka innan det tröskas och rensas. I stora odlingar skärs alla stjälkarna av samtidigt när de flesta flockarna är mogna och hängs sedan upp på tork.
Det är lätt att tröska små mängder genom att gnida två flockar mot varann eller gnugga dem mellan händerna. Större mängd, ev. i en säck, kan tröskas med slaga. Skräpet rensas bort med omväxlande sållning och vanning. De små "vingarna", som varje frö har, kan ställa till problem i en såmaskin. Gnugga, gnugga bort dem med händerna.
Förvara fröer torrt och helst svalt. Väl moget, fint frö behåller bra grobarhet i 3-4 år.

Tillbaka