Runåbergs fröer

Trädgårdsbönan, P. vulgaris, har sitt ursprung i Sydamerika, där den odlats i minst 8000 år. Troligen härstammar den från en vildväxande baljväxt, P. aborigineus, som ännu finns i Argentina och Brasilien. De skilda arter av bönor som odlats i Asien i tusentals år har ett dolt förflutet i Indien och bortre Asien. Spanjorerna förde med sig bönan till Europa i början av 1500-talet och då som klättrande prydnadsväxt. Inte förrän på 1820-talet fanns lågväxande bönor i handeln, trots att Nordamerikas indianer odlat låga bönor hundratals år tidigare. Bönornas baljor var gröna och ofta violettfläckiga ända fram till 1830 då den första gula vaxbönan kom. Och trådar hade dom. Det dröjde ända till 1894 innan trådlösa baljor introducerades. Bönor har, liksom andra baljväxter, förmåga att tillgodogöra sig luftens kväve genom att de lever i symbios med vissa kvävesamlande organismer i jorden, som får kolhydrater i utbyte. Tack vare denna samlevnad kan man odla baljväxter även på kvävefattigare jordar, om bara rätt bakterie finns. Har det inte odlats bönor under många år, hjälper det att ympa utsädet med en bakteriekultur. Bäst trivs bönorna i en mullhaltig, vattenhållande, lite lättare jord med ett pH-värde omkring 7,0. Kupa gärna upp lite jord kring plantorna. En del låga sorter står ostadigt. Alla former av bönor, förutom bondbönan, kräver ganska mycket värme och tål inte frost. Välj därför ett varmt och skyddat läge för dem. De angrips framför allt av olika svampar och virus. Strö ut algomin, kalk eller stenmjöl och bespruta jor den med starkt fräkenspad och algextrakt innan sådd och bönorna strax efter uppkomst för att förhindra eller dämpa angreppen. Tag bort smittade växter omedelbart och elda upp dem. Bekämpa bladlöss, som sprider virus, med renfane- eller malörtste. Även rabarberbladspad och såpvatten används. Om inget annat hjälper vid allvarliga angrepp, så tar växtgifter, som pyrethrum eller rotenon, definitivt död på lössen. Samplantering stärker motståndskraften och förvillar en del insekter. Så därför bönorna tillsammans med morot, potatis, selleri, kålfamiljen, gurka, majs och kyndel. Men aldrig i närheten av lökfamiljen eller fänkål. För att ytterligare minska smittorisken, ska man låta bli att röra bönorna när dom är blöta eller fuktiga. Trädgårdsbönorna brukar indelas efter sin höjd i buskbönor (var. nanus) och störbönor (var. vulgaris). Dessa båda grupper delas sedan upp i bryt-, vax- och skärbönor för färskkonsumtion och sprit- eller kokbönor, som oftast får mogna innan skörd. Men gränserna är lite flytande. Bryt-, vax- och skär-bönor kan få mogna och användas torkade som spritbönor. Likväl som spritbönor kan njutas färska. Unga hela baljor eller spritade halvmogna frön. Brytbönan och vaxbönan, som har slanka, mjälla och trinda baljor, skördas innan fröna hunnit utvecklas. Medan skärbönans långa, breda och platta baljor delvis kan få utveckla små frön.

SÅDD: Det går inte att så för tidigt. För att fröna ska gro och inte ruttna, måste jorden vara uppvärmd till minst 12°C, helst 16°C för obetade frön. Så bönorna 3 - 5 cm djupt.

AVSTÅND: Mellan plantorna 10-15 cm och mellan raderna 35 - 50 cm. I bäddar kan raderna stå närmare varandra. Men var försiktig. Bönor ska växa luftigt. I ett fuktigt klimat är det bäst att välja ett större rad och plantavstånd. Bönfläcksjukan, en vanlig svampsjukdom, kan lätt drabba växterna, speciellt om de står för tätt.

SKÖRD: Plocka baljorna ofta. Vänta inte tills de blivit för stora. Då blir de mer eller mindre trådiga och sega. Dessutom producerar plantan nya baljor så länge den plockas. Det går att frysa bönorna efter förvällning eller att torka dem. Konservering är en gammal beprövad metod att ta tillvara färska bönor, likaså syrning.

Flageoletböna

Fröodling

Frödata:
1g innehåller 2 - 4 frön. En portion sår mellan 5 och 10 meter beroende på fröstorlek. För 100 sträckmeter behövs 400 - 600g och till 1000 kvm. åtgår 7-13 kg.

Våra sorter:



	Runåbergs fröer, Känstorp 147, S-444 93 Spekeröd, Sverige Telefon 0303-77 71 40 (kl 10-16)	Sajtkarta